mönstret i min matlagning...

Jag älskar att fastna i matrutiner, vardagen blir så mycket enklare då! Alla mina frukostar baseras nästan alltid på havregryn, och lunchen/middagarna på kycklingfilé. Sen är det bara att variera tillbehören, och jag tröttnar aldrig! Är det dåligt med pengar på matkontot så håller jag mig typ till en och samma måltid till lunch/middag - pasta med pesto, olivolja, vitlök, spansk peppar och soltorkade tomater. Det är typ standard att ha hemma i mitt kök. Sen är ägg också något jag alltid har hemma, för det behövs till mina havregrynspannkakor! Jag varierar ingridienserna i pannkakorna beroende på om jag ska ha salta eller söta pålägg. De söta pannkakorna innehåller, förutom havregryn och äggvita, honung och kanel, medan de salta bara kryddas med Vegeta allkrydda. Havregryn är så jävla awesome! Blir man extra sötsugen är det bara att slänga ihop chokladbollar, vilket jag också också nästan alltid har ingridienser till hemma. Sen är det ju äppelsäsong nu, vilket betyder att jag snart kommer frossa i smulpaj och äppelkakor, som jag alltid får cravings för på hösten.. Måste handla äpplen nu!!! 
 
Skittråkigt inlägg egentligen, men nu tog jag ju så fina bilder på maten!
 

helgens hittepå

Självklart lovade jag att jag skulle springa runt med min kamera för att sedan glömma den helt... Men jag har åtminstone några mobilbilder från helgen! Fredagen spenderades med vänner ute i regnet på Malmöfestivalens sista dag. Just då var det spelningar med Rebecca & Fiona och Teddybears som var sista band ut för detta året. R&F är ögongodis och har nice partymusik för hemmabruk, men tycker inte alls att deras livespelningar är något märkvärdigt. Teddybears däremot är typ världens bästa liveband! Har sett dem två ggr och har båda gångerna känt mig lycklig efteråt. Teddybears är dock inget jag skulle sätta igång hemma, men älskar dem och musiken live! Oj, nu blev det lite av en recension här, var inte planerat. Fin kväll iaf! Tyvärr hann jag inte äta allt jag ville på festivalen under veckan..
 
 
Lördagen spenderade jag med familjen på en kusins bröllop. Bröllopet hölls på Luftkastellet i Malmö. Helt fantastisk lokal, och bröllopet var fint det också! Haha. Det serverades inte någon alkohol överhuvudtaget, vilket jag gillade, samtidigt som det var lite segt. Haha. Man tvingades liksom slappna av och vara social helt utan hjälpmedel. Men det gick braaa! Älskar bröllop för övrigt, det är så jävla fint med kärlek, och speciellt när det koncentreras till sitt yttersta för en kväll, en fest och delas med familj och vänner. Jobbigaste med det här bröllopet var dock att de försökte para ihop singlarna genom bordsplaceringen, och jag var inte alls intresserad av killen som jag blev "ihopparad" med. Istället försökte jag titta runt lite själv, men jobbigt nog visste jag inte riktigt vilka som var mina släktingar och vilka som inte var det.. Den enda killen som jag tyckte kunde vara potentiellt flörtmaterial visade sig vara min kusin. HAHA. Vi har inte träffats sedan vi var väldigt små, så jag kände inte igen honom alls utan fick dubbelkolla med pappa. Awkward. Slutade med att jag skaffade mig en ny tjejkompis istället!
Söndag spenderades med familjen hemma hos brorsan. Alla var bakfulla (HEHE) och myste hela dagen.
 
 

that stupid lovestuff

Jag måste nog vara världssämst på att vara singel. Uppenbarligen så fattar jag inte hur man tar vara på singeltiden. Hångla, vad fan är det?
 
I sommar jag har iaf försökt ta tag i flörtandet lite mer och trösta mitt lessna hjärta, och med små steg börja släppa pojken som ofrivilligt har satt mig i någon jävla trans. Jag började gå på små fikadejter och promenader med nya pojkar för att se om det finns någon mer vars blick förstelnar mig och får mig att stänga ute alla andra sinnen för två sekunder och bara se de där vackra, bruna ögonen. Det var spännande till en början men det blev snabbt totalt ointressant igen. Och nu har han tagit över mina drömmar också. Hittills har nattsömnen varit den enda tiden på dygnet då jag har kunnat släppa honom ur tankarna för några timmar. Det suger att vara så hopplöst och olyckligt förälskad, och att det har pågått så länge. Men det är bara att bita ihop och för femhundrade gången försöka gå vidare igen. Jag förstår inte ens hur jag har hamnat här, det är helt ologiskt det jag känner för den här människan. Jag kan väl trösta mig med att den här fantasin har börjat kännas allt mer avlägsen på senaste tiden. Snart är det förhoppningsvis bara en otydlig känsla kvar som jag inte längre kan koppla ihop med något verkligt..